Stockholms Modevandring 2010 presenterar en ny generation modekreatörer som alla arbetar i gränslandet mellan mode och konst. Årets fokus ligger på performativa aspekter av kläder och människokroppen. Tio kreatörer ställer ut performance och platsspecifika verk i centrala Stockholm. Syftet med Stockholms Modevandring är att synliggöra mode som en konstnärlig genre med en kritisk potential genom att presentera unga utövare som ligger i bräschen när det gäller att sammanföra mode och konst.
Fashionplay har bjudit in Sarah Kim och Katrin Behdjou Arshi för att kurera Stockholms Modevandring 2010.
Tack till:
Detroit
Riche
Eriksdalsbadet
Sara Reinholtz
Mirjam Hagström
Fredrik Kung Katt
Sara Teleman/Iaspis
Giallo
En mördare lurar i stadens skuggor.
En man får se en vacker kvinna mördas.
Staden vittnar om fasanfulla mord.
Alla offer är välklädda.
Trailern som producerats för Stockholms Modevandring är inspirerad av filmgenren giallo. I filmen presenteras verk från deltagande konstnärer i Stockholms Modevandringen.Giallo är en dynamisk filmgenre från Italien som ligger nära thriller- och skräckgenren. Genren kombinerar en unik stiliserad cinemagrafi, ett experimentell soundtrack och en ”vem är den skyldige?”– struktur. De första filmerna inom genren kom till på 1960-talet och baserades på kriminalromaner som publicerats av förlaget Mondadori. Ordet ”giallo” betyder gul på italienska, vilket också var färgen på omslagen till dessa populära pocketböcker.
Den svenska regissören Arne Mattsson och hans film Mannequin in Red (1958) var en inspirationskälla för klassiska regissörer som Mario Bava. Bava har gjort hyllade filmer som Blood and Black Lace (1964) i vilken färgerna, estetiken och kameraförflyttningarna tillsammans väver ihop den fruktansvärda intrigen.
Regissören Dario Argento är en annan viktig person för genren på grund av hans intensivt psykologiska intrig och hans musikaliska samarbeten, främst med bandet Goblin i filmen Deep Red (1975). Andra viktiga regissörer i giallo-genren är: Lucio Fulci, Umberto Lenzi, och Sergio Martino.
Förutom den uppenbart fascinerande mordintrigen, är den extrema skildringen av sadistiskt och erotiserat våld oemotståndligt dekorativt och estetiskt förförande. Mode och konst blir den ultimata och livsfarliga förförelsen. Föremål som mordvapen, handskar och kläder driver underliggande teman och spelar ofta en viktig roll i att underkuva karaktärerna.
Genren uppfattas ibland som misogyn, översexualiserad och alltför sexistisk på grund av de extrema våldsscenerna där kvinnor är offren. Giallo skiljer sig dock från de flesta andra skräckfilmer, som ofta spelar på könsroller och som använder mode för att tydliggöra dessa. Huvudpersonen, ofta en instabil kulturarbetare, konstnär, musiker eller författare fångas i en virvelvind av ödesdigra händelser och plågas av den mystiska mördaren vars identitet inte avslöjas förrän i den sista blodiga scenen.
Giallo lyckas kombinera och fånga det som är samtida och konstnärligt i experimentell film, musik och mode med hjälp av en psykodramatisk historia med en mycket enkel utgångspunkt: en man blir vittne till ett mord.
En text av Dr. Louise Wallenberg om giallo finns tillgänglig här som PDF:
The Giallo: Blood, Horror, and Reversed Roles
Louise Wallenberg, FD, är forskare på Centrum för modevetenskap på Stockholms universitet.
